Always smile through the pain

Brukar alltid tänka att man inte väljer vem man bli kär i.
Det gör att jag mår bättre. Kan tänka klarare.
Men nu utan dig är det som att jag inte finns, det är ett stort hål i mig.
Enligt dig, hade vi inget stort. Men inom mig,
var det nått av de största som hänt mig.
Alla säger ge upp, de löser dig osv. Men fuck no. Varje dag mår jag piss.
Är det så svårt att se att du är den enda för mig? Du fick mig må bra. Fan.
Behövde få ur mig det där.. Förlåt bloggen. Puss & godnatt

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0